Snökryp

Jag utlovade livebilder på den fina jacka lilla G fick av Mallaching i vårswapen. För att göra den användbar redan nu behövde den kompletteras med ett par byxor.
Trodde att jag hade bävernylon i en gräsgrön färg hemma, men det visade sig vara ytterst små restbitar. I stället hittade jag ett galonliknande tyg, plastat på insidan, i en mera ljusgrön färg, i skåpet. Inte riktigt samma nyanser som i jackan, men i marsutmaningens anda så får det duga. Riktigt praktiskt också-det fastnar ingen snö på det. Å andra sidan lite väl halkigt när lilla G ålar och vrider sig vid påklädning...

Byxorna är sydda efter ett mönster ur Burda Special från 1995, som jag använt åtskilliga gånger tidigare. Egentligen skulle de nog ha hängselspännen fram, men jag har alltid sytt fast hängslena, som består av bred resår, i bägge ändarna. Resåren gör att de ändå funkar under ganska lång tid. Blixtlås fram. Fodrade med svart fleece. Reflexband runt ena benet.

Hemstickad mössa som jag gjorde till L när hon var liten. Den är fodrad med muddväv. Ofodrade stickade eller virkade mössor tycker jag inte funkar så bra i vårt klimat, det blåser ju rakt igenom.
Även vantarna är hemstickade till något av de äldre barnen, och egentligen fortfarande för stora för G. Hittade inga bättre, och då uppstod förstås tanken att nästa stickprojekt måste bli ett par bättre matchande vantar i lagom storlek...