.jpg)
En fördel med att sticka på rundsticka är att det är lätt att ta med, och också att det känns okey att sticka i bilen som passagerare. Denna mössa till stora delart stickad på en bilresa till och från Pajala.
Påstrykbara reflexrundlar från Laglappen, vi får väl se hur länge de sitter på stickat.
Tyget Moa från Ohlssons tyger, med 87% Lin och 13% bomull. Hade ingen direkt plan när jag köpte 4 m tyg. Uppgavs vara tvättat, men jag körde det i tvättmaskin ändå för att det säkert ska vara färdigkrympt.
Jag hittade inget mönster som jag var riktigt nöjd med, så det blev en blandning av ett återanvänt mönster till liv med prinsesskärning fram men insnitt bak, och lite fria ideer. Förlängde livet till något nedan midjenivå och svagt bågformad avskärning så att det blev längre i sidorna. Till det en halvklockad kjoldel som föll mycket snyggare än om avskärningen hade varit helt rak. Längden fick avgöras av tygbredden, och lite mattekunskaper fick jag gräva fram ur bakhuvudet för att beräkna cirkelns omkrets för att det skulle stämma med livet. Trekvartslånga ärmar med en veckad kant som avslutning. Livet fodrat med samma tyg, inget foder i kjoldel eller ärmar. Fickor i sidsömmarna.
Det blev en mycket bekväm klänning som sitter ganska löst så att jag kan komma åt att öppna och stänga blixtlåset i ryggen själv. Är klänningen allt för tight klarar jag inte blixtlåset utan hjälp. Sydde dessutom en undertröja av bambutrikå i så snarlik färg som möjligt, med ärmlängd och urringning anpassad efter klänningen. För värmens skull och för att den är enklare att tvätta än hela klänningen.
Det större paret gick till kollegan, det mindre paret är tillsvidare oanvänt.
Men dessa byxor tänkta att ha under regnställ eller vinteroverall fotades redan i mars och syddes kanske ännu tidigare.
G fick detta i födelsedagspresent. Nu är det för ljust ute för att se om reflexgarnet verkligen funkar, men det kommer väl en höst också igen.
Ett par rejäla knästrumpor fick L i födelsedagspresent. Mönster härifrån. Jag tror att garnet var köpt i Finland men inte äkta 7-bröder, men motsvarande tjocklek och sammansättning.
I januari, medan soffan fortfarande var julröd, plockade jag fram en påse med samlade smånystan av mestadels sjubröder-garn eller liknande tjocklek och fiberinnehåll från andra tillverkare. Funderingen blev hur många par vantar ock sockor det kunde bli? "Tokvantar" eller "toksockor", med vilda ränder eller fält, där målet var att göra slut på alla de små nystanen. Efter 8 par vantar och 3 par sockor i varierande storlekar var jag less och gick vidare till att sticka annat. Då återstod det ändå ganska många småsmå nystan i påsen. Men det kan ju vara bra att ha små rester i olika färger som stoppgarn också!
Den var knäppt i tvättmaskinen och tyvärr hade knapphålskanten blivit ganska uttöjd, vilket ju inte blev bättre av att den satt tight. Den fick vandra vidare till dotter L som är någon centimeter kortare och fler centimeter mindre i omkrets än mig. Återstår att se om den kommer till användning.Men färgen och mönstret är fint! Kanske gör jag ett nytt försök att sticka en lagom stor kofta nästa gång? Och att filta ull är tydligen bättre att göra i torktumlare än i tvättmaskin, så att det går att stoppa och mäta mellan varven så att effekten blir lagom. Någon torktumlare har vi dock inte, och att skaffa en bara för de gånger jag vill krympa ull känns inte förssvarbart.
