Fake-folkdräkt

Jag har genom åren samlat på mig tre stycken Västerbottensdräkter, en till vardera dottern. Däremot fattas det åtminstone en skjorta, då det är den del av dräkten som behöver tvättas mest frekvent. Övriga delar är i ylle. Redan då jag fick den första dräkten, som var utan skjorta, lånade jag en skjorta för att rita av mönster i syfte att sy en ny. Det blev inte av. 

I somras hittade jag en vit gardin av ett kraftigt men mycket skönt bommulstyg på en loppis och fick tanken att sy en folkdräktsinspirerad skjorta. När jag började klippa till hade jag inga planer på att sy hålsöm, men modellen blev som en Västerbottensskjorta. Då jag fållade halssprundet med hålsömsteknik tyckte jag det blev så fint och var så roligt att det blev en enkel hålsöm längs krage och manchetter också, men inte alls så avancerad som det ska vara på en Västerbottensdräkt.

 

Och så en till storebror...

 Även A fick sig en skjorta av det blåvitrandiga bomullstyget.

Glad midsommar!

Efter ett mönster ur vårens Ottobre Kids sydde jag en blommig skjorta i en mjuk bomullstrikå till lille A. Trikå, men utan lycra, så inte jätte stretchig utan funkade bra även till en modell som ju i grunden är tänkt för ett vävt tyg.

I går på midsommarafton fick vi denna fina bild på  sötaste midsommarpojken!

Flanellskjorta

 En liten murarskjorta i flanell efter mönster ur Ottobre6/2020. Tyget rester efter att jag sydde påslakan till något av barnen när de var små.

Till Gambia

Förra måndagen upptäckte jag Klockarbarns utmaning om att sy babyskjortor till ett BB i Gambia. Den hade pågått ett tag, och förra måndagen var hennes sista dag... Lite sent ute kan man tycka att jag är. Läste dock vidare, och kollade med mottagaren Slättmissionens representant att det fortfarande är OK att skicka kläder, conteinern går i väg i slutet av oktober eller början av november.
I Klockarbarns utmaning gällde det återbruk av tyger. Skjortorna ovan har varit en gardin. För Gambiabarnens skull spelar det ju dock ingen roll om det är återbrukade tyger eller nya. Jag såg projektet som ett utmärkt tillfälle att kunna göra något av små restbitar. Och det är ju inte bara skjortor som behövs! Alltså blev det ett par muddbyxor i bomullstrikå och två små hjälmmössor i mjuk merinoull.
Kanske blir det ännu några plagg nysydda innan jag skickar i väg mitt paket, kompletterat med en del andra överblivna babyplagg som legat kvar efter en marknad för flera år sedan.

Och är det någon annan som också missat detta projekt så är det alltså fullt möjligt att bidra fortfarande, adressuppgifter finns på Klockarbarns sida i länken ovan.

Mera gult

Fortsättning på paketet till kusinen vars favoritfärg är gult:
Det var lite otippat men faktiskt extra roligt när jag fick hör att han gillade gult! Jag misstänker nämligen att det inte finns ett jättestort utbud av gula killkläder i affärerna, så då hade jag ju verkligen chansen att fylla på hans garderob med lite sådant. Dessvärre hade jag inte särskilt många gula tyger hemma heller, men några plagg gick det att få i hop till. De är inte tänkta att
matchas med varandra, utan att användas tillsammans med "ogula"kläder.

En raglantröja i velour. Hade bara kvar en liten bit gul velour, som fick bli framstycke. Detta till regnbågsrandiga ärmar och ett blått bakstycke i samma färg som muddarna.( Mudden köpte jag förövrigt på loppis i somras, av en kvinna som sålde ca 2 m mudd av vardera fyra färger. Hon hade tänkt börja sy barnkläder till sina barn när de var små, men kom aldrig i gång, och nu var barnen stora. Vissa laddar rejält redan i planeringsstadiet...)


En sommarskjorta efter samma mönster som denna. Tyget räckte precis till skjortan. Extra roligt, eftersom födelsedagsbarnets båda systrar fått plagg i samma tyg när de fyllt år, så nu kan de syskonmatcha om de(eller mamma?!) vill.

Ett par randiga byxor efter samma mönster som manchesterjeansen i förra inlägget. Dock med bakfickorna högre placerade. Originalmönstret hade nog blixtlås,knapp och linning, men åtminstone vår 5-åring använder aldrig sådana finesser även om de finns på byxorna, så jag håller mig till resårkanal. Enklare för alla parter!

Midsommarskjorta?

Det jag höll på att sy då min symaskin bestämde sig för att helt ge upp i stället för att bara vara lynnig, var denna sommarskjorta till M. Maskinen ställer in sig på raksöm när man slår på den, så det funkade ända fram tills det var dags att sy knapphålen. Jag testade att slå av och på symaskinen flera gånger under påskhelgen, men skärmen var död. När jag sen skulle packa ihop maskinen för att köra in den till Husqvarnaaffären så slog jag på den igen-och då funkade skärmen återigen prickfritt! Dock förstås inte pålitligt, så den åkte in för skärmbyte i allafall, men jag skyndade mig att sy klart skjortan först.
Mönstret kommer från Ottobre 3/2008. Enkel modell med kragstånd, utan krage. Ett väldigt fiffigt sätt att sy ärmavslutning och knäppningslist, så att det ser ut att vara ett separat stycke trots att de är klippta i ett med ärm/framstycke. Det tog ett tag att förstå Ottobres beskrivning, men är jättelätt när man väl fattar. Om jag syr den varianten fler gånger skall jag försöka komma i håg att ta några steg för steg bilder.
Tyget är en gardin från Kupan. Kragståndets insida i rödrutigt tyg, bara för att bryta av. Riktigt somrig känns skjortan, som gjord för midsommarkalas, med blåklint,prästkragar och jordgubbar. Knapparna är lite onödigt stora, men trots min stora knappsamling var de de som passade bäst i färg och som jag hade tillräckligt många av. De matchar tygets blåklint perfekt. Bristen som uppdagades har dock reulterat i ett inköp av lite blandade blåa knappar på tradera...

Skjortkavaj

Gillar skarpt den bruna fodrade skjortan/kavajen som jag sydde åt G, så naturligtvis måste jag sy flera. Den är dock ganska vid, så nu skippade jag omlottknäppningen. Missade dock att göra bakstycket smalare i motsvarande grad som framstyckena ändå går omlott vid knäppningen, så nu ser det lite knöligt ut när skjortan ligger platt. Tror inte att det kommer att störa i praktiken, men förbättringsmöjligheter finns alltså till nästa exemplar.
Grönt och vitt rutigt bomullstyg med ett blommigt foder där de gröna bladen stämde väl i nyans. Den går ju att ha bägge vägarna, men jag tror nog att den kommer att användas som rutig. Tygerna kommer ur garderoben, men hur de kom sig dit minns jag inte...Det rutiga var ett nytt tyg, det blommiga var fållat.

Vårset i höstfärger

Utgick från det orange/aprikosfärgade rutiga tyget inköpt på Kupan.En ganska kraftig bomullskvalitet, tjockare än vanligt lakanstyg, men märkt Höie. Det fick bli ett par muddbyxor till lilla G, tillklippta på snedden bara för att jag gillar rutorna så. Lite mer elastiskt blir det ju också, men passformen är så pass rymlig(Meedom 2), så det behövs egentligen inte. Hittade en mjuk, något ribbad bomullstrikå i samma aprikosa färg, som blivit lite fläckig i tvätten efter att ha legat länge ohängd med något rött som släppte färg. Passade utmärkt att använda som foder, för kastar tyger gör jag ju inte...
Mudden, som ser något smal ut i midjan är nog av 70-80-talskvalitet, dvs polyester utan lykra, som inte har samma spänst som dagens muddväv.
Till byxorna ville jag ha en matchande överdel. Vad syr man av vävt tyg till en bebis? De pingvinärmsskjortor som förekommer på sybloggarna i enkelt tyg tycker jag inte ser särskilt bekväma ut. Möjligen som tunna solskyddsskjortor de varmaste dagarna, men jag ville ha något varmare och bekvämare. Det visade sig bli en dubbelknäppt kavaj! För koftor är väl per definition sydda i trikå? Och en skjorta känns det inte som, för "rejäl" för en sådan.
Använde Meedoms raglanskärning form 2, med framstycken gående omlott ca 5 cm. Ärmarna förlängda för att ge ett ordentligt uppvik. Det bruna, blommiga tyget är ett gammalt örngott, som precis räckte till detta. Andra sidan är det rutiga tyget, men nu inte klippt på snedden. Alla kanter kantade med snedremsa av det rutiga tyget. Dubbelknäppningen kom till för att göra "kavajen" helt vändbar, och därmed andvändbar även till andra byxor.( Tyvärr tog batterierna i blixten slut när jag fotade med rutiga sidan ut, så det blev en massa rörelseoskärpa i bilden.)
Detta var premiär för min användning av Prymtången. Jättenöjd! Jag fick dock anledning att testa hur bra knäppena(vanliga trikå-ringknäppen) sitter också! När jag skulle sätta fast en av knäppena i den inre raden lyckades jag få med ett extra tygveck i knäppet, det var liksom för mycket tyg att skrutta i hop i tången. Försökte dra i sär knäppet, pilla med en kniv etc, men för att få knäppet att lossna utan att dra sönder tyget fick jag ta till en ordentlig avbitartång!
Så det är väl begränsningen när det gäller tången, att det är svårt att komma åt om inte knäppena sitter långt ut i en kant.

Folklorestuk

Hittade ett tyg på Myrorna som jag blev förtjust i. Det gav mig klara associationer till hemslöjdstyg. Det var fållat i ändarna, kanske hade det använts som duk, kanske som sängöverkast?
De smala blå och röda ränderna på vit botten förde också tankarna till klassiska ylletröjor.
Det låg på mitt sybord bredvid ett par jeans som skulle lagas, och kombinationen var så snygg.
Men vad gör man då av ett sådant tyg? Jo, det blev en "Spelmansskjorta" ur boken "Nya,enkla kläder för barn och vuxna" av Kersrin Lokrantz. Det är en variant av många folkdräktsskjortor. Den sys av raka stycken, se skiss ur boken.
Den var riktigt rolig att sy, med veck kring axlarna och rikligt med rynkning vid manchetterna. Halssprundet skulle fållas smalt, men eftersom jag inte tänkte sy på någon spets, vilket det skulle vara runt krage,sprund och manchetter enligt mönstret, skodde jag sprundet med en smal infodring i stället. För att hålla i hop sprundet sydde jag i två traditionella hakar/hyskor. Manchetterna knäpps med gammaldags tryckknäppen som man syr fast. En annan rolig detalj är också kilen under armarna för
ökad rörelsevidd.
Jag fick alla möjliga associationer medan jag sydde: samekläder, kyrkliga kläder mm. Maken undrade om det var handdukar, dotter P var inne på samespåret.
Det finns en baktanke med det här projektet också. För flera år sen inhandlade jag material till en folkdräkt, som sedan bara blivit liggande. Visserligen har den dräkten en helt annan krage på skjortan, men grundidén är den samma, så nu har jag fått testa lite passform på mönstret. Vi får väl se om jag kommer mig för att ta itu med folkdräkten...

14-års present och vådan av knapphålsautomatik

Äldsta dottern P fyller 14 år i dag! Egentligen är det inte klokt vad tiden går.
Jag vill ju gärna sy något till barnens födelsedagar, men det blir betydligt svårare ju äldre de blir, att lista ut vad de kan tänkas gilla. Har gjort några chansningar som inte gått hem de senaste åren...
Alltså fick P bestämma själv, även om det då inte blir någon överraskning för henne. För mig blev det dock en överraskning! Jag hade väl gissat på någon tunika i trikå eller så, men hon valde raskt ut ett mycket prydligt skjortblusmönster ur Burda 6/2008. Tyget hon valde var en vackert ljusgrön(lindblomsgrön?) linneduk från Myrorna, vältvättad, fläckfri och mjuk! Jag gillar linnetyg, och det gjorde sig mycket bra till modellen med sydda veck.
Egentligen skulle det utöver de sydda vecken i midjan även sys på en dragsko med resår i, för ytterligare rynkeffekt, men det enades vi om att avstå från, skulle ha förtagit effekten av de snygga vecken på linnetyget.
När jag klipper i linnetyg inser jag varför det var ett populärt material förr när slitstyrka var viktigt. Även omtyget känns mjukt, och ytan len mot huden, så är trådarna väldigt hårda att klippa i!
Knappar valde P också själv ur min omfattande "samling", bronsfärgade metallknappar med runliknande symboler. Jag hoppas att det inte står något opassande på dem...
Min symaskin har en bra knapphålsautomatik. Man väljer typ av knapphål(eller låter maskinen välja utifrån vilket material man syr i), matar in knappstorlek och sen är det bara att gasa, så syr den ett knapphål i rätt storlek. Praktiskt! Men det visade sig ha sina risker också: När jag sytt ett knapphål och höll på att flytta blusen i rätt
läge för nästa så kom lilla G krypande och lade sig på gaspedalen! Vips var nästan ett helt knapphål sytt på helt fel ställe, innan jag hann få bort henne från pedalen! Som tur är sprättar ju maskinen inte upp knapphålet automatiskt, så stygnen gick ju att sprätta bort!

Utmaning!

När vi var hemma hos mina föräldrar botaniserade jag och äldsta dottern i garderoben i mitt gamla flickrum. Hittade en massa "skapelser" som jag sytt i tonåren. Denna hawajiskjorta-som dottern tyckte var oerhört pinsam- var det första jag sydde som fortfarande finns sparat!
Det allra första jag sydde (utaöver syslöjden i skolan) var en joggingdräkt i turkos velour, men den finns inte längre.
Hawajiskjortan sydde jag, om jag minns rätt, sommaren efter sexan. Jag minns fortfarande en lärdom från den, att inte klippa två likadana ärmar, utan spegelvända! Mönstret var nog köpt, ett helt ordinärt skjortmönster med lite rundad krage. Knapphålen är handsydda! Tur för dottern att jag vuxit en del sedan dess, så hon inte behöver riskera att jag börjar använda skjortan igen...

Så till utmaningen: det vore lite skojigt att se era andras förstlingsverk, som fortfarande finns sparade! Alla ni som började sy innan ni började blogga, varför inte leta i garderoberna?!