Hallon-saltlakrits

 Hallon-saltlakrits är en favoritkombination för mig i godisvärlden. Den fick utgöra inspiration till dessa byxor som G fick i fördelsedagspresent. Tillhörande t-shirt i JNYs vågor.
Livebilder, en arrangerad och en tagen i flykten.G har  lärt sig cykla nu ivår, förra sommaren gick det väldigt knaggligt.

Till sist en bild på hemkokta hallon-saltlakritskarameller som hittades i en bortglömd burk i skåpet. Hur nu de kunnat överleva sedan jul?

Vårfåglar?

Nej, talgoxar är knappast några vårfåglar. Och inte vet jag vilka fåglar det är som sjunger ute på morgonen när jag hämtar tidningen heller. "Fulsparvar, mesostar och småjoxar", kanske, för att citera Kråkan i Mamma Mu.
Sockorna ovan är dock stickade i Novitas 7-bröder Talgoxe. Ribbstickade och löjligt smala utan fötter i, men snygga på. Nu börjar jag så smått fylla på butikslådan igen, efter att den tömdes helt på vuxensockor vid årsskiftet.

Prästtoppar i viscose, muddjersey och piké

 En trio prästtoppar till denna tjej. Den i svart viscosejersey fick utgöra test och utföll till belåtenhet. Två blå är nu på väg med posten. Till vänster i muddjersey i blått med drag mot turkost. Till höger i pikétyg i mera rent ljusblått. Samtliga med blixtlås i nacken. Hoppas att även de blå funkar lika bra. Lite olika kan samma mönster kännas beroende på tygval, hur tjockt tyget är och hur stretchigt. I framtidsplanerna ingår nu en prästskjorta i småblommigt. Den ser jag fram emot!

5-årspresenter

Lite diverse blandat sytt fanns det i Gs 5-årspaket.
Två par trosor av restbitar. En klänning, eller möjligen nattlinne, sydd av storasysters urgallrade topp. Jag kantade bara urringning och ärmar med resårspets(sån som brukar användas till trosor), och så några varv resårsmocksöm för att hålla i hop livet.

G 5 år designer

I dag fyller lilla G 5 år! Snart får jag väl inte kalla henne "lilla" längre... Stor och duktig är hon, på många sätt, det har hon alldeles rätt i.

Hon skrev sin egen önskelista, fullt begriplig. Kompletterad med en muntlig beställning på en klänning, en konståkningsklänning. Hur den skulle se ut hade hon ritat på ett papper  och lagt nere i syrummet!
Materialvalet blev "baddräktstyg" från Jofotex i färger som fanns hemma, där det visat sig att bara det svarta tål  klor, de övriga fårgerna bleks tämligen omgående. Som gjort för skridskoprinsessor med andra ord. Tog ett t-shirtmönster ur ottobre och byggde på med en helklockad kjol.
Efter paketöppning i morse gick hon till dagis i klänningen. Sen hade man på dagis använt fingerfärger-somkanske inte var fingerfärger, för de var väldigt svåra att tvätta bort från händerna- men klänningen kom tydligen undan med bara några få fläckar...Nåja, skridskosäsongen är snart slut, och vem vet om den passar till hösten. Nu var hon i alla fall fin på födelsedagen!

Inte ens jag...

...går opåverkad genom den hockeyfeber som råder i Skellefteå för närvarande! Just nu står det 3-0 i den fjärde matchen i slutspelet mot Luleå. Det ser ut som om den 35-åriga väntan på SM-guld snart är slut.
Egentligen är jag inte engagerad, men visst är det roligt när det går bra för Skellefte AIK. Folk runt om mig blir så mycket gladare då!
Trosorna ovan är till G, sydda i rester av bambu.

Nödlösning

Detta brunmelarade garn är 7-bröder tweed. De flesta 7-brödergarn ligger på 150g nystan, men detta var av någon anledning bara 100 g. Ett par vuxensockor somjag gör dem brukar landa på drygt 100g, så jag räknade med att detta par skulle bli ett lite mindre.
Tog stickor och nystan med mig i flykten på en resa i vinter, och började sticka. Då jag passerat hälen på den första började nystanet kännas litet, så jag kontrollvägde och insåg att detta inte kommer att räcka ens om jag gör foten väldigt liten. Därav den något konstiga randningen med enfärgat brunt 7-brödergarn. På något sätt måste tweedgarnet vara tyngre än det enfärgade garnet, eller så tänkte jag bara fel.