Gott nytt år!

 Ett år är till ända och det är dags för en sammanfattning. Ovanligt låg aktivitet i syrummet och på bloggen känns det som. Jag vet inte riktigt varför det blivit så? Tid har funnits, men kanske inte behov? Detta är det artonde året jag bloggat, så jag ger mig själv en klapp på axeln för min uthållighet. Antal inlägg var dock bara 42 och så få har de aldrig varit! 

Grovt förenklat ser det bloggade ut som följer: 

Trosor och kalsonger: 11

Tröjor/ överdelar: 24

Byxor: 18

Mössor/ hattar: 1

Sockor: 12 par

Klänningar: 1

Ytterplagg: 1 

Vantar: 2 par

Övrigt: 15

Av tröjorna är tre stycken stickade. Av sockorna är tre par knästrumpor med spetsstickning. Det mest avancerade jag sydde var yllekappan till L, så den får fungera som illustraion för året som gått.

Nu ska jag samla i hop mig och få allt som är produserat 2025 att hamna på bloggen också, men det får bli någon annan dag. Nyårsannandag-varför finns det inte en sån? 

Utmattad

Ja, inte jag då, utan min gamla strykbräda,som jag nog haft i mer än 30 år! En dag när jag skulle använda den hängde den betänkligt. Den hade en stomme av spånskiva som helt enkelt gått av utan känt trauma. Hölls i hop av klädseln och ett plaststag under som dock också var sprucket. Bortom all räddning enligt R.

Mitt första ställe att leta då jag behöver något nytt är förstås secondhand affärerna. Och mycket riktigt hittade jag denna skönhet för en billig penning på PMU. Den kläddes av steg för steg...

...och underst fanns en stomme helt i metall. Så denna har förutsättning att hålla mer än 30+ år!

Sen klädde jag på den igen, men inte alla lager. Trodde jag skulle behöva sy ett nytt överdrag, men efter tvätt var det yttersta lagret fräscht igen.

 

Gott Nytt År 2024!

Fjolåret var ett positivt och händelserikt år i familjen med ett nytt barnbarn, 90-årsdag, lärarexamen, studentexamen, konfirmation och en familjesemester i hyrt hus på Gotland. Bilderna är från den resan, och lilla V visar stort intresse för garn, så det verkar lovande!

På sybloggsfronten däremot inte lika händelserikt. I 48 inlägg rapporterade jag om följande:

Stickade sockor:29 par

Skjortor/tröjor:17 par

Trosor/kalsonger:17 par

Byxor:11 par

Mössor: 10, varav 9 stickade

Pyjamas: 8

Kassar: 5

Klänningar:4

Övrigt: 3 

 

Jag är så tacksam för alla de små och stora människor jag får ha  i mitt liv och önskar alla ett riktigt Gott Nytt År!

Nästa generation

 Barnbarnet A 4½ år intresserade sig för knapparna på min symaskin då jag satt och lagade ett par av hans byxor som fått små hål. Det var helt enkelt dags att introducera nästa generation för symaskinen! Han valde sömmar och tryckte på start- och stop-knappen sittande i mitt knä. Jag styrde tyglappen. A är på många sätt lik sin morbror när han var i motsvarande ålder. Läs här hur han resonerade.

Gott Nytt År!

Dags för den årliga tillbakablicken igen! 

Roligaste projektet i syrummet var "brudnäbbskostymen" till lille A. Kläderna gjorde sig lika bra som julklädsel, se nedan.

I övrigt bloggades förljande under 2022:

Sytt:

Tröjor/bodys:21

Byxor:20

Kassar:8

Trosor/kalsonger:8

Pyjamas:5

Kuddar/kuddfodral:5

Hattar:4

Västar:2

Vinteroverall 1, kjol 1, förkläde 1, diverse 8

 

Stickat:

Tröjor:3, mössor 3, sockor : 30 par.

 

 

Tröjor och tillbakablick

 Så har vi återigen fått ett alldeles nytt år! Alltså läge att sammanfatta det gamla, 2021. Efter 23 år på samma arbetsplats valde jag att säga upp mig och sluta. Från och med september har jag inte lönearbetat utan unnat mig tid att stanna upp och tänka efter vad jag vill göra framöver. Under vårterminen blir det sannolikt en kombination av studier och halvtidsarbete, sen får vi se. 

Det märkliga är att jag under hösten snarast sytt mindre än vad jag gjorde när jag arbetade! Jag tror att jag när jag arbetar behöver sy som en form av aktiv återhämtning, ett sätt att göra något helt annat och mera konkret än på jobbet. Det behovet blir inte lika stort då jag är ledig. Inte förrän i december då julen närmade sig blev det mer fart i syrummet, men det mesta av julklapparna är ännu obloggade.

Två islandströjor har stickats under hösten. Den gröna till A i storlek 104. Den mörkgrå till M. Islandströjor är så roliga att sticka!

Under 2021 gjorde jag 66 blogginlägg  med följande innehåll:

Sytt:

Tröjor 34

Byxor 21

Kjolar/klänningar 2

Trosor/kalsonger 23

Pyjamas 6

Mössor 3

Förkläden 3

Övrigt 8

Stickat:

Tröjor 3

Sockor 21

Vantar3

Gott Nytt År!

Ett årsskifte ger anledning att blicka tillbaka. Här illustrerat av en aktuell bild av maken R med barnbarnet A i likadana fårtröjor. Tröjorna är stickade av mig, men inte nu utan troligen 1995. Bilden nedan är nämligen från januari 1996. Samme man, men barnet är dotter P, mamma till A. Hantverk håller!

 Allt som producerades 2020 kommer dock inte att finnas kvar om 25 år. Men kanske något! Kanske islandströjorna jag stickade till P och L?

Eller kanske blir något av plaggen till lilla A sparat till hans barn? Åtminstone har de fått sig lagringsutrymme nu, den lilla familjen. Det bästa minnet från 2020 för mig är att vi hade glädjen att ha A och hans familj boende hos oss ett drygt halvår, i väntan på att de skulle få flytta in i sitt hus. När coronapandemin medförde att tiden hemma ökade var deras närvaro ett klart lyft! Finns det ett bättre sällskap för hemester än en upptäckarglad 1½ åring?

Mer tid hemma märks också i form av ökad aktivitet i syrummet. Hela 96 blogginlägg blev det. För att komma upp i de nivåerna får jag backa till 2012-2013. Det som bloggades under fjolåret var:

Sydda saker:

Byxor 44 par

Klänningar 2

Tröjor 50

Jackor 3

Bodys 8

Västar 1

Pyjamas 8

Trosor/kalsonger 20

Förkläden 3

Mössor 11

Handskar 1

Kassar 3

Kudde 1

Stickat:

Tröjor/koftor 3

Sockor 29 par

Vantar 1 par

Mössa 1

Med förhoppning om ett Gott Nytt 2021 med mindre corona i samhället men gärna fortsatt mycket tid bland tyger och garner och barn och barnbarn!

Gott Nytt År!

Året får inledas med en bild av lille A i sin julpyjamas. Stolt, men inte riktigt pålitligt, traskande med den lära-gå-vagn han fick i julklapp. Ursprungligen fick hans mamma den i 1-års present, sen har den använts av alla 4 barnen och nu går den i gott skick vidare till nästa generation.

Barnbarnet A var definitivt det viktigaste som hände i familjen under 2019. Plötsligt fick jag börja sy babykläder igen vilket är precis hur roligt som helst! Viss risk att det blir mer än vad som behövs, men i så fall får de väl ärvas vidare av något annat barn inom eller utom familjen.


En sammanställning av de Heimlaga alster som bloggades under 2019 visar:
Tröjor:31
Byxor: 23
Kjolar/Klänningar: 2
Ytterplagg: 2
Stickat: 3 (Sällsynt lite för att vara jag!)
Mössa: 9
Vantar: 1
Body eller overall: 12
Underkläder: 9
Väskor: 1
Övrigt: 13

Påskkorg?

 Inför lille As besök hos oss innan påsk klädde jag in vår julklappskorg med tyg för att skapa en mysig sovplats. Den babykorg vi hade till våra barn har avyttrats i något skede. Vadderade kanter, skumgummimadrass i botten och så ett prickigt bomullstyg. Korgen kom dock mest att användas som en förvaring av alla hans attiraljer, för sover, det gör han helst i någons famn! Nåja, det kommer fler tillfällen och allt är lätt att plocka bort nästa gång det är jul igen!

Dreglis årsmodell 2008. Dålig passform, måste slipa på designen!

Livebild på bodyn från förra inlägget

Summering 2018

Under jullovet för ett år sedan togs denna bild, G i Heimlaga- kläder på zoo i Lissabon. I år har vi knappt lämnat huset under jul- och nyårshelger. Desto mer tid att tillbringa i syrummet!
G´s kläder på bilden är också en bra representation av vad som sytts under fjolåret: enkla baskläder i trikå. Det som bloggats är:

Tröjor/överdelar: 34
Byxor/underdelar: 28
Klänningar:3
Overall:1
Väskor:3
Mössor:3
Sockor:16 par
Vantar: 7 par

Gott Nytt År till alla som tittar in på bloggen!

Heimlaga 10 år!

Första Heimlaga märket!

I går var det exakt 10 år sedan jag skrev mitt första blogginlägg! Liksom många andra började jag sybloggen under en barnledighet. Till skillnad från många andra har jag fortsatt trots att barnen blivit större. Lilla G är numera 10 år och har själv så smått börjat sy kläder åt sig. M har vuxit förbi mig i längd under det senaste året. L och P har flyttat hemifrån. Även de syr själva ibland.

Men jag fortsätter! Jag är lite stolt över det, faktiskt. Visst har aktiviteten gått lite upp och ner beroende på hur livet sett ut i övrigt, men jag tror inte att det gått en månad utan minst två blogginlägg. Totalt har det nu blivit 1222 inlägg vilket ger ett genomsnitt på drygt två poster i veckan.
Genom åren har jag försökt hitta sybloggar att följa för inspiration, men med något års mellanrum behöver listan rensas för att bloggar har somnat in. Kanske har man övergått till andra medier, kanske syr man utan att offentliggöra detta eller kanske har man slutat sy? Jag fortsätter! Med samma blogg,  på samma arbetsplats och med samma familj. Stabilt men inte statiskt. Ihärdigt men inte innehållslöst.

Bloggandet blev för mig ett sätt att dokumentera det jag syr eller stickar, men också en dokumentation av delar av barnens uppväxt. Återstår att se hur det utvecklas framåt. Jag hoppas jag kan skriva ett nytt jubileumsinlägg om 5 eller 10 år och fortfarande tycka att det är roligt att sy och sticka, och fortfarande uppskatta att titta tillbaka och minnas det jag gjort.

Lilla Gs första medverkan i bloggen

Bloggandet började med att jag ville sy en
tygkasse.
Denna första använde jag senast i måndags.

Summering av 2017

Så var det återigen dags för min årliga tillbaka blick på vad som hänt i mitt syrum. Den mest minnesvärda händelsen 2017 både i syrummet och i det verkliga livet var äldsta dotterns bröllop. Jag fick äran att sy hennes brudklänning och även klänningar, koftor och rosetter till de två brudnäbbarna. Alla var så fina och glada och hela bröllopet är ett ljust minne. Jag sydde även en klänning och en väska till mig själv till bröllopet och en väst till sonen. Det mesta av årets övriga produktion är betydligt mindre glamouröst, mest baskläder i trikå.


 Sammanställningen ser ut som följer:
Överdelar 55
Byxor/kjolar 29
Klänningar 7
Kassar 4
Trosor/kalsonger 17
Mössor 10
Övrigt sytt 8
Sockor 17
Vantar 3
Övrigt stickat 1

Att köpa tyg i New York

 Under sportlovet i början av mars åkte vi hela familjen till New York under en vecka. Naturligtvis ingick det då för min del att besöka tygaffärer. Affärerna på Manhattan är organiserade i olika distrikt. Vi bodde i flower-district på 28e gatan och omgavs med andra ord av mängder med blomsteraffärer. Tygaffärerna ligger koncentrerade till garment district kring 37-38e gatan. Praktiskt med många affärer i samma område om man vill hinna se mycket på kort tid! Men lite förvirrande och stressande också, lätt att bara jaga runt från ställe till ställe.
Klart annorlunda utbud än i Sverige. Väldig dominans av blanka och glittriga festtyger på de allra flesta ställen. I min rekognosering inför resan insåg jag att Moods är den stora tygaffären, som tydligen också är känd från Project Runaway. Jag har bara sett några enstaka sådana avsnitt för många år sedan, så jag har inget aktivt minne av det. Affären ligger inte i gatuplan, så den är lätt att missa om man inte läst på . Massor av tyger i flera plan, och här fanns alla typer av tyger, inte bara fest och glitter. Ändå tog det mig tre besök innan jag fick tag i det jag letade. Verkar vara en stor variation mellan expediterna hur bra koll de har på vad som finns på deras avdelningar.

 Swatch, Moods mesta kändis?

I området fanns också många sybehörsaffärer. Även här dominerade det blanka och glittriga

Isländskt garn och ett mål för året

 Under vårt sportlov i Reykjavik bodde vi i en mycket fin och bekväm lägenhet vid hamnen, med utsikt över både hav och berg. Den gav mig också omedelbart en behaglig hemkänsla, med mysiga fåtöljer att krypa upp i och sticka. Och det hade någon annan också tänkt, för under en av kuddarna i en fåtölj hittade jag kvarglömda strumpstickor!
Närmaste matvaruaffären var en dygnet-runt-öppen Netto affär. Utöver mat hade de också en rejäl garnhylla! På Island förstår man att akut garnbehov kan uppstå när som helst på dygnet!
Det isländska ullgarnet uppges ha speciella egenskaper. Det består av två typer av fibrer: ytterfibrer som är långa, blanka och vattenavstötande samt innerfibrer som är tunna, mjuka och mycket isolerande. Det vanligaste märket Istex finns i tre varianter: 3-trådigt Alafosslopi, 2-trådigt Lettlopi och entrådigt Einband.
Färdigstickade tröjor och koftor finns förstås i mängder. Jag prövade massor på Handprjónasamband Íslands, en affär där ett kollektiv av hantverkare säljer sina hemstickade produkter. Jag hittade dock ingen som helt föll mig i smaken. Jag vill ha en lagom lång kofta med fickor och i rätt färger och rätt storlek förstås. Knepigt!
Det slutade med att jag köpte ett garnpaket inklusive mönster på den lilla affär Alafoss har på en av huvudgatorna. Deras egentliga affär ligger en bit utanför Reykjavik, och dit åkte jag inte. Kom sen på att jag borde köpa till extra nystan av grundfärgen för att kunna sticka koftan längre och också till fickor och framkanter, eftersom mönstret var på tröjor i olika storlekar, och inte på kofta. Tog med mig etikett och garnstump till den lilla jouraffären för att se om de hade rätt färg. De hade inte bara rätt färg, utan också samma färgbad! Garnet är Lettlopi, dvs mellanvarianten. Den stickas med 4,5 nummers stickor.
Det var något år sedan jag tog mig tid att sticka något större projekt. Nu satte jag upp målet att se till att inte jobba mer än att jag faktiskt hinner sticka min kofta innan nästa sportlov, dvs på ett år. Äldsta dottern har ställt larm på sin mobil att hon då skall kolla om jag levt upp till målet! Sporrad av detta satte jag igång med koftan så snart jag var klar med de sockor jag hade påbörjat innan och under resan. Det är ett jätteskönt garn att sticka, och resultatet blir mjukt och lätt trots att det är 100% ull. Redan nu, 5 veckor efter resan, är livet + en ärm stickad upp till oket. Återstår den andra ärmen innan allt sedan skall stickas i hop till det rundstickade, mönstrade oket. Vilket förstås är en betydligt större utmaning än de enfärgade delarna. Sist av allt skall allt klippas i sär och kanter stickas för att få det till en kofta. Men jag har gott hopp om att den skall vara klar innan nästa sportlov!
Några andra strönystan från jouraffären blev det också. För dessa har jag inga konkreta planer. Isländskt garn går också bra att köpa via svenska leverantörer. Få se om jag ådragit mig ett beroende...?

Vad hände 2015?

Årets sista dag och dags att summera året som gått. I detta fall hantverket. Den tid jag lägger i syrummet minskar allt mer, men är ändå värdefull som återhämtning från arbetslivet, som under 2015 för min del förändrats på ett genomgripande sätt trots att jag är kvar på samma arbetsplats.
 Bäst trivs jag när lusten får styra. En tygbit som ser ut att vilja bli något. En familjemedlem som verkar behöva något sytt plagg, men som kanske inte vet om det...
Det mesta jag sydde under 2015 var snabba enkla saker. Äldsta dotterns studentklänning var nog det mest avancerade.

Det som bloggats under 2015 är:

Byxor eller andra nederdelar: 19 par
Tröjor, jackor eller andra överdelar: 29
Klänningar:9
Mössor: 7
Sockor: 20 par
Trosor/kalsonger : 8 par
Övrigt: 5

Totalt 97 "objekt" fördelat på 56 blogginlägg. Återstår att se vad 2016 år för med sig. En hel del obloggat finns från december, så åtminstone någonting torde bloggas även 2016.

Gott Nytt År!

Julegranen bäres ut ut ut

 Nej, det här är verkligen inte vår julgran, utan en helt vanlig utegran. Men vi har ägnat dagen åt att städa ut julen, inklusive granen som översomrar i sin papplåda i källaren.
Dags att städa ut fjolåret även på bloggen. Sammanfatta produktionen. Fortsatt sjunkande trend för hantverksproduktionen. Mariginell skillnad numerärt men det mesta handlar om snabba enkla saker. Stigande trend för mitt arbete. Det är helt OK för mig.

Det som bloggades under fjolåret var:
Tröjor/koftor/överdelar: 40 st
Byxor:20 par
Klänningar/kjolar:10 st
Sockor:15 par
Underkläder: 16 par
Mössor: 6 st
Övrigt sytt: 12

När stickor och garn matchar varandra

Länge stickade jag med diverse ärvda eler second-hand köpta stickor i aluminium. Sen gick jag över till bambu, ffa för att det inte skulle låta så mycket när jag stickade på föreläsningar och liknande. Bambustickorna är också skönare att hålla i än metallen. Ibland går någon av när de hanteras oförsiktigt, ibland får de skador och blir "stickiga". För något år sedan investerade jag i ett set strumpstickor i ett kompositmaterial. Jag hade läst om dem någonstans, fast vad de heter har jag glömt. Och de är ännu skönare än bambun! Bättre glid för maskorna och skönare för händerna. Nyligen när jag skulle i väg med flyg tog jag med mig bambustickor, för att inte riskera att bryta av någon av kompositstickorna i ett överfyllt handbagage, och då märkte jag hur bortskämd jag blivit med de nya stickorna. Det är också en fördel med bambu/trä/komposit stickor jämfört med metall- man kan ha dem i handbagaget på flyget!
Sockorna ovan är stickade med kompositstickorna, som så ypperligt matchade det självrandande garnet i all sin brokighet.Härligt varma färger!

Bistånd, miljö och pyssel

Läste i Klockarbarns blogg om ett projekt med trosor till någon kvinnogrupp i Gambia. Att köpa trosor i Sverige och skicka till Afrika, jag vet inte hur smart det egentligen är?
Men uppenbarligen finns det hjälparbetare med personliga kontakter där nere som dragit i gång detta, så det torde finnas någon sorts tanke och behov bakom.

Och att sy trosor av spillbitar är märkvärdigt roligt! Att det av ingenting blir något mycket användbart. Dessutom blir det så pass automatiserat när man sytt några par att det passar utmärkt att pyssla med medan man lyssnar på radio, föreläsningar via datorn eller annat liknande. Eftersom varken jag eller G behöver oändliga mängder trosor, och hemsydda sådana har en tendens att vara slitstarka,så kom biståndsprojektet mycket lämpligt.
Plockade fram alla tunna trikårester ur en stor låda spillbitar. Resultatet blev 5 par i stl 34 (övre bilden) och 5 par i stl 110 (nedre bilden). Valde att använda enbart dessa storlekar bara för att göra det nera rationellt. Tänker att om det blir många olika som bidrar så lär det ändå bli en blandning av storlekar i den slutliga leveransen.
Så haka gärna på Klockarbarns utmaning! Via hennes blogg hittar ni också länkar till mer information om projektet.

Fötterna upp för ett Nytt År!

Så har då Jul och Nyårshelgerna passerat och vardagen börjar om i morgon. Dags att sammanfatta det gångna syåret i siffror:

Tröjor/överdelar: 38, varav 12 präst/diakonskjortor
Byxor:21
Kjolar: 6
Klänningar:9
Sockor:20
Vantar/handskar:5
Trosor/kalsonger:15
Övrigt sytt 16

Detta är vad som finns bloggat under 2013, återstår en del obloggadde saker som får komma på årets sammanfattning. En tillbakablick på tidigare års sammanställningar visar en klart nedåtgående trend, i vissa fall så pass mycket som en halvering. Det hänger mest i hop med att jag sedan i april jobbar ungefär heltid. Inte planerat, men det funkar. Jag har förmånen att ha ett krävande. men också givande och meningsfullt jobb, så att mer arbetstid innebär lite färre sydda plagg och lite mindre välfyllt socklager är inget problem. Jag måste bara inse att jag måste dra ner på materialinköp också, om även jag och inte bara materialet skall fortsätta rymmas in i syrummet...
Att sy eller sticka är en bra avkoppling och ger ett mera konkret resultat än mitt vanliga jobb, så gissningsvis kommer jag nog att fortsätta med detta i så stor utsträckning som möjligt. Sedan i höstas har jag dock tackat nej till beställningar av präst- och diakonskjortor. Tanken är ju att jag syr för att det är roligt, och roligare är det att spontansy till mig själv och familjen utan förväntningar på leveransdatum.
Årets första blogginlägg får illustreras av årets julstrumpor, dvs sockor stickade under julhelgen. Dotter p fot-o-modellade.

Det går inte så bra...

...med min gamla utmaning "Ryms det i hyllan?". Förra helgen var alla tyger efter sommarens Finlandsresa tvättade och torkade, och röran  syrummet var värre än vanligt. Sommarens skörd blev ca 85 m. Dags för sortering! När jag höll på med detta kom maken med kameran. När jag dagen efter faktiskt fått till det ganska snyggt brydde han sig inte om att fota.
Förvisso är skrivbordet fortfarande belamrat med tyghögar, men nu sådant som faktiskt vätar på att bli sytt. Hyllan är någorlunda prydlig och garderoberna går åtminstone nästan att stänga... Vi får väl se om det kan bli några "efter"-blider också, innan det alldeles spårar ur igen. Ordningen brukar dessvärre vara kortlivad.