Lösningen blev en ny pyjamas efter ungefär samma mönster, men med blixtlåset i sömmen mitt bak i stället. Det visade sig funka riktigt bra, hittills har hon inte gjort några försök att ta av sig den.
Som vanligt tog jag det material som fanns hemma. Mitt lager vinterstretchfrotté från 90-talet börjar tryta, så det blev rosa framstycken, vita bakstycken och blå ärmar. Blixtlåset rosa/aprikos, inte helt snyggt men funktionellt...
jag tyckte framsidan såg lite konstig ut eftersom det är en söm mitt fram. Funderade på en applikation, men vill inte gärna ha en massa skavande zigzagsömmar på insidan direkt mot huden, då G oftast sover på magen. Kom på att jag hade fått ett stryka-på-märke i ett paket med sytillbehör. Det visade sig vara perfekt i färg! Däremot hade jag inte fått någon instruktion om hur man skulle gå till väga när man atte fast det, så jag lyckades dra sönder märket en aning innan jag fick fast det. Vet inte heller hur det kommer att hålla i tvätten. men det sitter så länge det sitter.




3 kommentarer:
Tvångströja är det enda rätta ;-)
Du vet väl att garnnystan är som daggmaskar (eller som man trodde att daggmaskar var när man var liten) - om man delar dem blir de dubbelt så många. Om man drar ut garnet i ena änden gör nystanet i skydd av kistans mörker ett nytt nystan i andra änden för att överleva... Starka krafter det här!!
hihi, vad hon är gullig! garnkystan, ja!!!! det undrar jag med, värför mina tyger tar över och jag kan knapp andas, skitt!
Hahaha, vad gullig. Och jag har samma problem som du med dina garnnystan, fast jag med mina tyger. Ju mer jag syr, desto mer tyger blir det... Konstigt tycker jag....
Skicka en kommentar