När P var liten sydde jag denna jacka åt henne, ca 1997. Råmaterialet var en täckjacka som jag själv använde i slutet av 1980-talet. Jag hade den bland annat när jag träffade min man för första gången. Nu hittade jag jackan och tyckte att den såg väldigt kort och bred ut, så också ärmarna.
Alltså sprättade jag upp den resårkanal jag avslutat ärmarna med och ersatte den med en lång mudd. När G väl provade jackan visade den sig vara rejält stor åt henne. Funkar nog nästa vinter också. Sen kan jag konstatera att en jacka med fastsydd huva skulle jag inte sy nu längre, men det gjorde jag då.
Det är roligt med återvinning av egna plagg. Då finns det så mycket minnen som lever vidare!
Jag försökte se om jag hade något gammalt foto på mig i jackan, men tyvärr hittade jag inget. Det var långt innan digitalkamerornas tidevarv...
1 kommentar:
Häftigt med sådan typ av återbruk. Just att du hade den när du o mannen träffades o sen har stora o lilla dottern den. Lite grand som minnen i lapptäcken...
Ja alla dessa möten, jag hade oxå två föräldramöten samma kväll i höst. Men i vart fall på samma skola denna gången, så det fick bli halv närvaro på båda ;) Ibland skulle man behöva klona sig eller dela sig på hälften =)
Skicka en kommentar