Knappsamlare

Det föll sig naturligt med knappar som bakgrund i rubriken. Jag har aldrig varit någon utpräglad samlartyp, men knappsamlare är nog det närmaste jag kommit att bli. Jag köpte en gång en hel byrålåda(inklusive lådan) med knappar, på en loppis utanför Östersund. De tyckte nog jag var lite knäpp...Sedan fick jag god hjälp av barnen, som då var 2 och 4 år, att sortera och knyta i hop likadana knappar med tråd. Fast ännu återstår ett antal glasslådor med enbart färgsorterade knappar i brunt, svart, vitt och grått. Användbara som bakgrund t ex!
Ett tag letade jag också knappar på resor. En utmärkt souvernir, lättfraktat och utan att ta plats i bagaget som tyg tenderar göra. Det är rätt praktiskt att ha knappar hemma för olika projekt. De senaste åren har jag dock förlitat mig på att lämpliga knappar finns hemma, så nu var det länge sen jag köpte några.
Som finländare ligger Tove Janssons Muminvärld mig nära hjärtat. Där finns också en inbiten knappsamlare, inte så känd för "nutidens ungdom", Råddjuret, pappa till Sniff. Hans sång går ungefär så här:

Min rock är felknäppt, omodern och sliten
Jag gömmer mina ögon i mitt hår.
Jag är för stor,
men känner mig för liten,
och jag blir värre blyg för varje år.
Men visa mig en knapp och mitt hjärta börjar klappa,
min blick blir stolt och säker
för jag vet ju allt om knappar

Det finns knappar i trä, och plysch och fajans
det finns knappar i rosa, grönt och orange
Och knappar för vardag och knappar för gala,
och avlånga, kantiga, runda, ovala
De ger mening åt allting och får en att se
Att livet är lika förvirrat som de

Jag snavar jämt på mina egna tassar
Jag tappar det jag inte stjälper ut
Och allt jag gör är sånt som inte passar
Jag glömmer mina viktiga beslut
Men det gör ingenting om man glömmer, råddar, tappar
Om man är en kännare och samlare av knappar


Visst är det roligt med knappar!