Årets bästa shoppingdag!

Den börjar med att jag lämnar av familjen på Power Park. Det är ett rejält tivoli + Europas största inomhus gocartbana+ utomhus carting+ hotell etc uppbyggt av en privatperson mitt ute på åkermarken i Härmä, en liten Österbottnisk ort ca 100 km nordost om Vasa. Hela området blandar en mängd olika stilarter och inspirationskällor på ett helt sanslöst sätt.
Och visst är det helt logiskt att på ett tivoli, bland karamellaffärer och glasstånd hitta en affär för balklänningar?!

Sen åker jag till min favorittygaffär Kangashalli Sutinen som ligger bara någon kilometer från Power Park.

Varje gång är jag lite orolig för att den skall vara stängd, eller i värsta fall nedlagd. Men hittills har det alltid varit öppet.

Första rummet är mest gardintyger och sådant, det brukar gå snabbt att passera.

Ett sidorum med vävda bomullstyger, kvilltvadd och dylikt.

Innan för det ytterligare ett rum, med täcken, vadderade överkast etc

I stora hallen finns det mest intressanta hörnet, stuvarna! I fjol körde man in dem med traktor när jag var där. I år fanns där ingen traktor, men väl en folkvagnsbubbla!

Inklämt i ena hörnet finns trasselfabriken, som en gång på 1980-talet var anledning till att detta ställe startades. Man skulle göra bilvårdstrassel av tygspill, men folk började köpa spillet i stället. Från detta utvecklades senare själva tygaffären.

Fortfarande tycker jag stuvbitarna är mest intressanta. De, liksom det mesta av tyget på rulle, säljs för kilopris. Tyget på rulle är inte alltid dyrare än motsvarande kvalitet i bitar, men på något sätt är det enklare att plocka åt sig färdiga bitar. Då behöver jag ju inte bestämma hur mycket jag skall klippa till, för att sedan gräma mig över att jag tog för lite... De flesta stuvar brukar vara mellan en och två meter, dvs ganska lagom.


Rejäla tillklippningsbord finns, och det är självservice, dvs man hämtar tyg och sax och klipper själv. Sen vägs det ju vid kassan, så man behöver inte mäta så noga om man inte vill det för egen del.

Begränsningen för mig brukar väl vara kundvagnen. Hittills har det åtminstone inte blivit mer än en kundvagn per besök...Mest köper jag tunna trikåtyger. I år hittade jag inte lika mycket mönstrat som jag brukar, nu blev det mest enfärgad singeljersey+ en hel del collegetyg. Egentligen borde man köpa bomullstyger, vindpoplin etc, för då får man många meter på ett kilo...

Små inköpskassar göre sig icke besvär, här är det säckar som gäller!

Mellan tyghallen och tivolit ligger ett litet varuhus, Halpa Halli. Där provianterar jag garner!


Och när utbudet av mina fovoritgarer ser ut så här kan resultatet bli så här:




Sen åker jag till baka till Power Park, äter en för finska förhållanden prisvärd pizzabuffé och utrustar mig med åkarmband för en eftermiddag med familjen i diverse karuseller. Powerpark har en av världens bättre träbergochdalbanor också, sägs det. Jag, som inte är så väldigt förtjust i att bli omskakad, fick äntligen ett namn på den huvudvärk jag kan ha i bland-den känns som att åka träbergochdalbana!

I fjol hade jag en gissningstävling i hur mycket tyg jag köpte under min finlandsresa. Då blev det 102 meter! Eftersom maken nu hävdade att det blir mer och mer för varje år tills det inte längre ryms hem i bilen, blev jag nyfiken och mätte upp det på kvällen. Tji fick han, det var bara ynka 65 meter! Men dagen efter besökte jag den lokala missionsstugan, dvs second hand affären. Där hittade jag en banankartong oprismärkta stuvbitar, också de sannolikt inköpta i Härmä. Frågade vad de ville ha om jag köpte hela lådan, och de undrade om jag tyckte att 5 euro var för mycket. Det tyckte jag inte! Det visade sig vara 35 m tyg i lådan! Så jag kom nog upp i min årskvot i år också...

Eftersom det nu inte blir någon gissningstävling om tyger i år, så får vi väl ta en om garnet i stället. Hur många nystan döljer sig i kundvagnen på bilden ovan? Den som i en kommentar gissar närmast vinner ett nystan! Om vinnaren händelsevis hellre vill ha en tygbit än ett garnnystan så går det nog att ordna. Avslutar tävlingen om en vecka, 28/8.