Grillvantar

Det som stod först på planeringen när jag utvärderade fjolåret var något så simpelt som grillvantar. Jag gjorde ett par i fjol också, som inte blev så lyckade. De kändes väldigt klumpiga, och dessutom hade fodret en tendens att vända sig ut och in när man drog ut handen.
Nu sydde jag först en vante i liknande modell, men där jag zigzagade i hop mellanfodret med yttertyget innan de syddes i hop med innerfodret, allt enligt en beskrivning jag läst. Insåg dock innan vanten var klar att den också skulle bli lika knölig. Det är svårt att få till en smidig, snäv innerkurva i tjocka tyger, sömmen i själva tumgreppet.
Alltså började jag från början och gjorde en "tummen mitt i handen" modell i stället. Den ger faktiskt ett betydligt mer fysiologiskt tumgrepp än" tummen ut till sidan"varianterna. Att ha tummen mitt i handen är med andra ord inte så dumt!
Fördelen med denna modell är också att det räcker att fodra själva handflatedelen med tjockt tyg. Där har jag tre lager: bomullstyg-bordsfilt-frotté. Övriga delar har inget mellanlägg av bordsfilt. Där är de två andra lagren tillräckligt för att skydda mot ånga när man t ex häller av pastavatten eller om man råkar nudda taket i ugnen när man provsticker en kaka etc.
Jag blev klart mer nöjd med den här modellen!
Maken fick dem i födelsedagspresent eftersom de så lägligt fanns nysydda då en såskastrull behövde lämpligt sällskap för att fylla ut en för stor kartong. Vi har fått byta ut hälften av alla kastruller pga att vi bytte till en spis med induktionshäll, men det är det absolut värt. Det går otroligt snabbt att koka upp vatten nu!