Vi har besök av ryska E som bodde hos oss som utbytesstudent för 2 år sedan. Nu är hon tillbaka för några sommarveckor. Eftersom hon uppskattade de Heimlaga-kläder hon fick förra svängen undrade jag förstås om det var något hon ville ha sytt den här gången. Förslagen från henne blev nya mjukisbyxor eller förkläde och grillvantar.
Vi började med mjukisbyxor i samma modell som hon fått tidigare. Hon valde ett grått flossat sweatshirttyg. Jag gav henne pärmen med tidigare hemsparade gratisbroderier och undrade om hon eventuellt ville ha någon dekoration på byxorna. Jag tänkte att det kanske skulle bli någon liten blomma eller dylikt, men hennes val blev en dalahäst och ett hjärta. Dessutom ville hon gärna ha bokstäverna Swe broderat på bägge bilderna. Riktiga souvernirbyxor med andra ord! Med små diskreta bokstäver finns också hennes namn, vår stad och aktuellt årtal inbroderat vid linningen.
Hon var mycket intresserad av hela processen också. Detta att själv kunna påverka hur något skall se ut är förstås ganska häftigt om man inte är van vid att sy själv eller ha någon i närheten som syr. Det blir man lätt hemmablind för. Hur stor är sannolikheten för att hitta den modell man vill ha i ett tyg man gillar i rätt färg och storlek om man är hänvisad till affärernas utbud? Om man nu inte tycker att höjden av lycka är att ha samma kläder som alla andra har, oberoende om man passar i dem eller inte?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar