Kalaspåsar

Godispåsar skall det vara på barnkalas, och i vårt hus brukar det innebära sydda tygpåsar. När stortjejerna var mindre var ambitionsnivån högre. Om det fanns någon form av tema för kalaset sydde jag oftast påsar med lämpliga, individuella broderier på. Det har försigkommit hattkalas, kaninkalas, grodkalas...
Nu för tiden är det bara påsar... Sydda av spillbitar med ett snöre infällt i ena sidan så att påsen kan knytas igen. Fördelen med tygpåsar är att alla blir olika, så att det är enkelt för barnen att känna igen sin egen då de ligger och dräller. Sen är det ju en fördel att använda upp lite spillbitar också! Och många barn uppskattar påsarna även efter kalaset, de kan fyllas med allehanda små skatter. De påsar som stannar i vårt eget hus har på senare år ofta återanvänts. Tvättats och fyllts igen till nästa kalas.
Denna uppsättning är från lilla Gs kalas. Delades ut i form av traditionell fiskdamm. Varför krångla till det? G hade för övrigt ett något oväntat val av mat till kalaset. Utan minsta tvekan kom svaret snabbt på frågan vad hon tyckte att vi skulle äta för lunch på kalaset: Blodpalt! Så palt blev det, både blodpalt, pitepalt och kroppkakor.

Jag tänkte ta en bild på några andra godsaker som G fick i födelsedagspresent, nämligen dessa:

Dessa tjusiga virkade bakverk hade jag turen att vinna hos Strumpetossa lagom till Gs födelsedag. När jag nu skulle fota dem här hemma hittade jag bara "dammsugaren", så jag lånade hennes bild i stället. Kanske har de andra blivit uppätna;)