måndag 3 maj 2021

Bloomers

Dotter L önskade sig bloomers i födelsedagspresent! Jag såg nog ut som ett stort frågetecken? Enligt wikepedia är bloomers både ett klädesplagg och ett mode för kvinnor från mitten av 1800-talet. Klädesplagget påminner om ett par haremsbyxor, det vill säga ett par vida byxor som ibland snördes ihop vid vristerna. De bars initialt tillsammans med kjolar som slutade strax nedanför knäna. Byxorna lär ha kommit till för att damerna skulle kunna börja cykla. Med andra ord ett par cykelbyxor! Men så långt borta från neonfärgade lycraplagg man kan komma! 

Efter lite resonerande beställdes kostymbyxtyg i en ull-polyesterblandning, svart med en fin struktur och härligt fall. Fick en länk till ett mönster på nätet. I princip två raka stycken med urklippt gren. Att skriva ut 32 sidor i skrivare och sedan tejpa i hop verkade överdrivet. Jag ritade av skissen, mätte några mått och klippte på frihand. Fickor och gylf fram med knappar stod också på kravspecifikationen. Hur svårt kan det vara? Tyget var 160 cm brett så jag anpassade omfånget till det. 2x 160 cm borde bli tillräckligt mycket vidd och veck?  Klippte, sydde och var rätt nöjd. När L kom hem för att prova visade det sig att grensömmen, som förvisso ska hänga ganska lågt, hängde nere i knänivå! Inte så funktionellt... Någonstans hade det gått fel i min beräkning från mönsterskissen! Fick klippa loss linningen, kapa av ca 15 cm upp till, sy nya fickor och sy på linningen igen. Nu blev det som återstod av gylfen bara ca 10 cm, så det var på håret att L kunde lirka upp byxorna över höfterna! Men det funkade! 

Vidden är samlad i veck med hjälp av plisseringsgafflar, en bredare upptill mot linningen och en lite smalare nedtill mot "benmanchetterna" som sitter strax nedom knäna. Fortfarande lika förtjust i det redskapet, så det var roligt att få sy veck igen! Trots lite misslyckat först försök och en lite vag uppfattning från min sida hur slutresultatet skulle bli tycker jag cykelbyxorna blev fina. Satt snyggt på L, men svårt att fota så att de kommer till sin rätt, allt blir bara en svart oformlig påse. Vilket de i och för sig nästan är. Men bara nästan!

Inga kommentarer: