Neutrala julgrejer

En korg/förvaringspåse fodrad med delar av en gammal hemvävd linneduk. Blev dock lite formlös och sladdrig, borde ha förstärkt med vliseline.

Förkläde och grillvantar. Tyget känns julinspirerat utan att vara alltför tomtigt. Avsikten var att sy något till kyrkans julmarknad. Så där lagom neutralt för att kunna passa många.

Domherrar

Domherrar brukar ge julkänsla för mig. Och Domherre, eller Punatulkku, heter detta garn från Novita 7-bröder. Jag tänkte direkt på domherrar när jag såg garnet, men däremot såg fågelbilden på banderollen inte ut som en domherre, så den vållade lite diskussion och gissningar på ett kalas där jag satt och stickade...Mitt fågelkunnande sträcker sig ungefär till gråsparvar och domherrar. Men nu har jag kollat i ordboken, punatulkku betyder domherre.
Sockorna landar i Heimlagabutiken, där socklagret inför jul krympt betydligt.

Tummen mitt i handen...

...har dessa grillvantar. För att de skall funka på vilken hand som helst när man bara hittar den ena. Fodrade med joggingtyg i sin helhet och ett extra lager bordsfilt i handgreppet.

Små, små strumpor

Lilla Anna, dvs Od Andulky, är en trogen sockkund. Nu var det dags för henne att fylla på förrådet, och då var jag ju bara tvungen att göra ett extra litet par till hennes nyfödda dotter. Modellen med spiralstickning och utan häl brukar vara särskilt praktiskt på små fötter. De suger liksom fast, och funkar med ännu större storleksvariation än vanliga sockor med häl. För hur små är egentligen bäbisfötter? Det känns som att jag redan hunnit glömma det trots att G inte är mer än 2½ år. Gissningen är att dessa just nu blir ungefär som knästrumpor på den lilla tösen.

Hufflepuff-strumpor på premiär

Tonårsdöttrarna är stora Harry Potter-entusiaster och har väntat på dagens filmpremiär sedan den förra filmen gick. L beställde tidigare i höst ett par Hufflepuffstrumpor, jag fick en skiss på hur randningen skulle se ut. Och långa yllestrumpor var inte helt fel när de skulle åka buss till bion i -10 grader.
Nu är de på väg hem, och längtar säkert redan till fredag då de skall se filmen igen, tillsammans med sina kompisar. Då i full mundering. I kväll tog de bara lightverisionen...


Mantlarna finns bloggade här och här.

Svågerpaket

Svåger M fyller år i dag, men hade kalas i går. Snart har alla familjemedlemmarna i den familjen fått nya förkläden, så naturligtvis måste även M få ett. Favoritfärgen angavs vara blå . Tyget är ett provencetyg inköpt i en fabriksbutik i sydfrankrike någonstans ca 2002. Det döljer sig mycket i mina tygskåp...

Tillhörande grillvantar fodrade med joggingtyg+bordsfilt i själva greppet.

M är en (ofrivillig?) elefantsamlare, så när jag i somras köpte en bit elefanttrikå kändes det självklart att han skulle få en T-shirt med elefanter. Vill han inte bära den offentligt så går den ju att ha som pyjamasskjorta...

Stickad mössa

Att sticka mössor tycker jag är svårt. Särskilt rundstickade, för då vet man inte förrän de är klara om de kommer att passa. Denna mössa stickade jag för tre år sedan efter ett köpt mönster. Det var ett roligt mönster att sticka, då det gick att kombinera flera färger, men det ändå aldrigvar fler än två färger per varv. Lätt att matcha till jackor. Jag tror att det blev 4 olika, tilll olika familjemedlemmar. Denna gjordes till L. Den blev dock nästan aldrig använd. Den var aningen trång, så att den hela tiden strävade uppåt. Rullkanten håller ju inte heller åt nedtill.
Stickade mössor är ju också egentligen väldigt kalla, trots yllegarn, för det blåser rakt igenom. Så nu när jag hittade mössan tog jag och fodrade den med varm, gosig, ljusblå vinterfrotté. Fodret ritade jag efter mössans form ned till rullkanten. Sydde i hop fodret på maskin, men sydde sedan fast det nedtill för hand. Förhoppningen är att den nu skall kunna funka till lilla G.