Personligt rekord...

har jag satt den här månaden för antalet blogginlägg. Hela 30 inlägg under juli har det blivit. Mest för att årstiden inbjuder till att sy snabba enkla grejer, t-shirts och sånt. Räknade till 41 bloggade plagg. En del förvisso sydda innan juli, men å andra sidan har jag andra plagg som nyligen blivit klara som ännu är obloggade.
Man skulle ju kunna tro att mängden beror på att jag haft semester, men faktum är att jag jobbat i det närmaste heltid tre av veckorna. Efter en stressig dag på jobbet är det dock perfekt avkoppling att sätta sig vid symaskinen och sy något enkelt plagg som inte kräver så stor tankemöda, och som helst blir klart samma kväll. Och har jag en dag ledig vill jag gärna hinna sy också! Är det regningt ute kan jag trösta mig med att sy. Är det å andra sidan väldigt hett ute, så är det svalt och skönt att sätta sig i syrummet som är beläget i källaren. Ser ni mönstret? Det finns alltid en bra anledning att sy! Eller sticka! Låter lite som missbruk, va?
Visst, det händer att jag sitter och syr längre än jag tänkt. Att jag har ett ständigt begär efter att gå ner i syrummet. Och jag har kanske en toleransutveckling, jag måste sy mer för att få samma kick? Att jag ibland sitter kvar vid symaskinen fast jag börjar få ont mellan axlarna...
Men så alvarliga risker för skador tror jag inte att jag utsätter vare sig mig själv eller andra för genom min sömnad. Och jag hinner faktiskt med en del annat också, en och annan utflykt med familjen har det ändå blivit i sommar. Och rusmedlet sömnad är kanske socialt accepterat, åtminstone i vissa kretsar!

Månadens sista plagg blir tröja och byxor åt G. Sydde först tröjan i Johanna Ahlards skogstyg. Ju mer man tittar desto fler detaljer ser man i trycket! Färgerna gav sedan upphov till ett par joggingbyxor med fickor. Lite långa ärmar och ben, men tack vare muddarna funkar de nu och förhoppningsvis ett bra tag framåt. Det här var kläder som föll lilla G i smaken, de invigdes på en dagsutflykt till Teknikens Hus i Luleå.

Bambutoppar till mig

Man kan ju undra om det "lönar sig" att sy enfärgade bastoppar i vuxenstorlek? Det är ju sånt som ofta går att köpa enkelt och billigt i de stora kedjornas affärer. Men bambukläder har jag inte hittat där. Eller vad vet jag, det känns som att det var oerhört länge sedan jag letade kläder i någon affär. Men jag beställde faktiskt en topp i bambu från en nätshop i våras, då de hade någon allmän rabattkampanj. Den toppen är också mjuk och skön, men så tunn att den är nästan genomskinlig fast den är svart! Går inte alls att jämföra med Myllymuksuts bambutrikå. Och eftersom vinterns mest använda plagg för mig blev mina tvår polotröjor i bambu, så var det dags för sommarvarianten: kortärmade figurnära toppar/t-shirts i bambu. Hittills en brun med rund halsringning, och en svart med v-ringning.
Kantade med samma tyg. Då jag kantar med singeljersey viker jag in remsan även på baksidan så att den blir fyradubbel. Kantar jag med mudd har jag den bara vikt tre gånger. Sen syr jag med tvillingnål och elastisk raksöm. Hittills har jag inte sett något behov av separat täcksöms maskin. Dessvärre blev den bruna aningen ojämn på ett ställe, vilket nog berodde på att jag blev avbruten och skulle skynda mig att sy klart sömmen... Men den duger.

Av den svarta bambun (från en tidigare leverans) blev det kvar en lagom bit för att få mig att prova sy trosor, något jag aldrig gjort tidigare. Varför vet jag egentligen inte. Känns "småaktigt" på något sätt. Men om man nu tycker att det man gör egentligen blir av bättre kvalitet än det man köper , så varför inte trosor? Och pratar man lönsamhet så kan ju köpta trosor kosta en del i förhållande till materialåtgång! Och att sy trosor ger ett bra användningsområde för restbitar. Desstom föredrar jag basicmodeller utan en massa pynt, som oftast bara irriterar huden.Och så var det ju bambuns stora fördelar igen! Alltså jag sydde ett par enligt mönstret i Ottobre 5/2009. Själva tygsömnaden är ju verkligen supersnabb och enkel. Det pilliga är resåravslutningarna. Sydde först fast med elastisk raksöm ytterst, vek in och sydde trestegszigzag. Det besvärliga var att sy raksömmen, tråden envisades med att gå av hela tiden. Jag tycker att det brukar bli så när jag syr i resår, gummitrådarna sliter liksom av sytråden?
Men, jag har redan hunnit sy ett par trosor till (brun bambu) som ej är fotade, och då sydde jag först fast resåren med overlocken utan kniv. Och det funkade! Fasade för att rådarna skulle gå av då också, och vara dubbelt så jobbiga att trä om, men de gick inte av en ända gång!
Trosorna passade perfekt, och är hur sköna som helst! De är ju snyggare på än när de bara ligger platt, men någon livebild får ni inte på dem...

Experiment med rullfåll

Jag sydde rullfåll på något, vad det var det har jag glömt, här om dagen, och då kom jag på att jag skulle testa att sy i hop två trikåtyger med den. Jag har haft tanken att sy en volangkjol i olika singeljerseyn i hopfogade med rullfåll, men det har inte blivit av. Jag använder för det mesta bara 4-trådig overlock söm på overlocken, och utnyttjar sällan de andra sömmarna som finns. Men att ställa om till rullfåll var ju faktiskt inte ens besvärligt...
Nå ja. Testade på två trikåbitar ur de översvämmade lådorna med spillbitar. Töjde den enfärgade trikån för att få till lite volangeffekt. Funkade, men inte perfekt. Rullfåll-sömmen blev lite ojämn på sina ställen. Och spillbiten var inte så stor, men med lite trix så räckte det ändå just så pass till en liten klänning till G. Som förstås fick rullfåll också i fåll och ärmar.

Sparsamhet eller ekologiskt tänk?

Det här har jag nog efter min mormor, fast jag aldrig hann träffa henne. Ja inte sockan ovan, utan oviljan att kasta något som går att återanvända. Hon lär ha varit en hejare på att återanvända och förnya. Då var det en ekonomisk nödvändighet. Nu är det ,ja vadå? Snålhet? Sparsamhet? Miljövänlighet?
Som ni ser är sockan välanvänd och stoppad ett antal gånger. Hur man stoppar sockor kan den vetgiriga läsa här. Sen kan man göra en lite mer drastisk renovering:

Jag klippte helt enkelt bort fötterna, river upp några varv så att skaftet är fräscht, plockar upp maskorna och stickar nya fötter. Man slipper arbetet med att sticka skaften, som ju oftast inte nöts, och behöver bara hälften så mycket garn.
Tada-nu håller de flera år till!

Bambu!

Nu har jag fyllt på "lagret" med härlig bambujersey från Myllymuksut. Jag tror jag har alla deras färger... De nya tygerna tvättades och hängdes ut för att torka. Sen har det kommit återkommande spridda regnskurar så där lagom så att jag inte hunnit plocka in tygen för att jag varit och handlat tillexempel. Jag har en känsla av att de nog snarare hängt ut sig än krympt av tvätten...

Recyklat UFO!

Hittade en långklänning i trikå som jag började sy till mig själv förra sommaren. Ett 80-talsmönster och ett billigt, stormönstrat viscosetyg från Olssons. Jag gav dock upp klänningen då jag insåg att jag sklle få väldigt mycket nattlinnelook i den. Dessutom var framstycket avskuret på längden i mittlinjen, och det funkade inte alls med det stormönstrade tyget, jag fick en lätt känsla av dubbelseende.
Men eftersom det var ganska stora tygbitar tänkte jag att det är ju bättre att återanvända än att de bara ligger och skräpar. Och klänningen hade sidfickor! Eftersom G gillar fickor återanvände jag dessa, klippte helt enkelt ett par byxor över den sydda sidsömmen, ett ben på vardera sidan.
Men fickor i vuxenstorlek i trikå på ett par byxor i stl 90 blev lite överdimensionerat! Särskilt när hon har dem hängande vända ut och in! Å andra sidan fanns det i senaste Ottobrenumret ett par byxor med obegripligt fladder hängande vid fickorna, så hon kanske bara är modern?

Fortfarande lite bäbis...

...känns det som att G är när hon har sina hela pyjamsoveraller. Nackdelen med pyjamas med fötter är att det går hål på tåspetsen då de börjar bli lite trånga och nötta. Vid fyllda två år så tänkte jag att tiden för dessa overaller skulle vara över. Om man skall börja gå på pottan är det ju liksom mer praktiskt med tvådelade pyjamasar...
Men G har absolut inte visat något intresse för pottan. Och hon älskar sina hela pyjamasar. Ju tjockare desto bättre. När det var som varmast och vi hade 26 grader inne fick jag lov att gömma fleecepyjamasarna, annars skulle hon sova i dessa trots att hon blev genomsvettig så att håret krullade sig!
Så när det gick hål på tårna på tre pyjamasoveraller samma vecka sydde jag ändå en ny. Med fötter och med blixtlås i ryggen. Nu har hon visserligen kommit ur perioden då hon klär av sig pyjamasen i stället för att börja sova, men eftersom hon nästan alltid sover på mage så borde det ju faktiskt vara mer bekvämt att ha blixtlåset på ryggen.
De gamla overallerna med hål på tårna har också renoverats. Jag klippte bort fötterna och sydde på en mudd, så funkar de ett bra tag till. Fast först sydde jag förstås den nya. Annars hade den ju inte behövts...