torsdag 31 mars 2011

Knästrumpor


L har flitigt använt sina två par stickade ylleknästrumpor i vinter, så de kompletterades med ytterligare ett par i födelsedagspaketet. Denna gång i rosa och grå toner, Novitas 7-bröder Polkka.

lördag 26 mars 2011

Vita vinter vantar



Vantar krymper och vantar försvinner, så L fick ett par nya vantar i födelsedagspresent. Samma princip som här, fast lite andra färger. Eftersom hon provade de tidigare nämnda och tyckte att de kändes ganska smala, lade jag upp 4 maskor fler nu. Men 4 maskor på 6 nummers stickor gör stor skillnad. De här kändes rejält stora! Plats med fingervantar under om man så önskar.
För att matcha dels en grön och dels en cerise jacka fick blommorna en stängel denna gång.

onsdag 23 mars 2011

Favoritmönster


Detta har blivit ett nytt favoritmönster för mig. Ur senaste Ottobre, en kombination av två olika modeller Roma och Modena. Två tröjor blev det till L, en enfärgad lila, en röd och gulrandig, bägge singeljersey. Sitter jättefint på L, men några livebilder har det inte hunnit bli.
Ett par leggings i ett märkligt tyg. Strukturmönstrad velour, skulle jag väl närmast beskriva det som.

måndag 21 mars 2011

Färgsparakande fjortonåring

L fyller 14 år i dag! När vi i januari passerade Eurokangas i Torneå hittade jag flera olika batikfärgade, tjocka, härliga joggingtyger. Nu fick L välja, och valde detta, det allra mest färgsprakande av dem alla. En munkjacka skulle det bli. Huvan fodrad med svart singeljersey.




Ett par svarta mjukisbyxor fick det bli till, med lite av tröjtyget som foder i fickorna. Lite mer diskreta än jackan, om man så säger...

lördag 19 mars 2011

Brandman?


En restbitströja till G efter ett mönster ur Ottobre 1/2009. Övredelen av framstycket är rynkat mot nedredelen med hjälp av silikonresår. Samma resår också använd för att rynka hals- och ärmlinning under muddrullån. Halsöppningen är annars vääldigt vid. Eftersom jag sytt mönstret tidigare, här, visste jag om det ock klippte den något mindre vid. Trots det och trots rynkning, är den ändå vid.Kanten nedtill, som är påsydd dubbel som en mudd ungefär, ingår inte i mönstret, utan är en lösning för att förlänga tröjan något. Mömstret är i storlek 92, och G börjar närma sig en meter. Vidden på Ottobrekläderna brukar ju räcka till ändå.

När jag ser bilderna nu associerar jag till brandmän. Och då kom jag att tänka på en underbar historia som jag hörde en bekant berätta om sina barn. Hon hade en väldigt flickig flicka, och en väldigt pojkig pojke. De lekte inte så ofta tillsammans. Men en dag skulle lillasyster i alla fall få vara med i storebrors lek. Först kom pojken springande och ropade "Här kommer den stora brandmannen!" Efteråt kom lillasyster och ropade"... och här kommer brandmamman!"

lördag 12 mars 2011

Originalet!




Detta är klännigen till L som jag hänvisade till i förra inlägget. Överdelen alltså sydd enligt samma mönster-men i en annan storlek... Kjoldelen består av tre olika långa,men lika vida, rektangulära stycken som rynkats med hjälp av silikonresår. Tyget som L valde räckte inte till alla kjoldelar, så alla tre lagrena blev i olika röda nyanser. De flesta av mina trikåstuvar är 1-2 m långa, men till denna klänning går det åt närmare tre meter. Allt är singeljersey, någon med och någon utan lycra. De olika nyanserna blev snarast ett lyft för klänningen kan jag tycka.


Fotade gjorde dotter P, som uppmanades leka modefotograf. Jag har dock aktivt valt bort de bilder där L såg mest modellaktig-dvs surast- ut. Jag förstår inte varför manekänger alltid skall se arga eller smått förtvivlade ut? Jag tycker att det är trevligare med glada fotomodeller! Själv ser jag dock oftast trött ut på alla bilder...

onsdag 9 mars 2011

Lady in red


Kvinnodagen i går ägnade jag åt att sy i rött. Fast annars uppmärksammade vi nog fettisdagen mer än internationella kvinnodagen. Med rotmos och fläsk samt många hembakta semlor. Både av svensk och finlandssvensk sort. I Finland är en semla nämligen en brödbulle, typ frukostfralla! Så en semla med skinka och ost är alls inget konstigt! Varianten med grädde och mandelmassa heter i Finland fastlagsbulle eller fettisdagsbulle.

Nå väl, detta är en tröja till mig. Mönstret kommer ur senaste Ottobre, 2/2011. Där är detta egentligen en, eller två olika varianter, på klänningar. Jag sydde en sådan till dotter L, men eftersom jag inte fått några livebilder på den ännu avvaktar jag med att blogga den. Hur som helst blev jag mycket förtjust i konstruktionen av överdelen, så den förlängdes till en tröja till mig själv. Eftersom alla röda tyger låg framme och maskinerna var trädda i rött fortsatte jag med denna färg.
Det speciella med mönstret är att framstycket är dubbelt och löper i hop i nacken ungefär som en halterneckskärning. På så vis blir halsringningen vändsydd och får en snygg och smidig form.
Det dubbla tyget ger toppen en tyngd och stuns som gör att den känns betydligt "rejälare" än en enkel trikåjerseytopp. Dessutom, kom jag på här där tyget var knappt, går det att använda restbit från någon annan jersey till det inre framstycket. Det ända som syns av det är nämligen insidan i nacken om tröjan hänger på en galge, när man har den på syns insidan inte alls.
Ärmarna är ochså dubbelvikta. Den yttre delen är längre än den inre, och rynkas med silikonresår för att få draperingseffekten.

fredag 4 mars 2011

Sommarklänning


Det här tyget hängde på tork när jag städade tyghyllan i januari. Eftersom det inte fanns någon plats att stuva in det på, fick det hamna en sommarklänning på att-göra-listan. Inte för att jag är någon direkt storförbrukare av sådana, och inte för att det är säsong, men då blev jag i alla fall av med tyget...Ur lådan med mönster tittade dessutom ett klänningsmönster fram. Det är en av varianterna på samma mönster som denna. Nu med vidare kjol, och i ett helt annat tyg. Detta är mycket tunt och fladdrigt, vet ej om det är bomull eller någon syntetbandning. Så pass tunt att jag hade svårt att se skillnad på avig och rätsida, trots att det är ett tryckt mönster... Jag tror att någon av delarna hamnade med avigsidan ut, men det är svårt att se!
Livet är fodrat med vitt lakanstyg. Kjolen är alltså inte fodrad, så det var till denna klänning jag behövde underkjolen i förra inlägget. I midjan ett löst, brett band. Jag hade inte tänkt sy något sådant, men det kändes verkligen som att det fattades något då jag provade klänningen. Då orkade jag emellertid inte plocka fram mönstret igen för att rita av det skärp som fanns där, utan jag klippte ett på ungefär efter ögonmått.
Klänningen blev inte alls så snygg som jag tänkte mig. Kändes som betydligt mindre vidd i kjolen än vad jag trodde det skulle bli. Kanske borde jag göra en underkjol med mera vidd för att få lite volym. Just nu parkeras den dock i garderoben i väntan på lite sommar.


onsdag 2 mars 2011

Underkjol


Jag sydde en klänning till mig själv i ett tunt tyg och insåg när jag provade den att det behövs en underkjol, för att göra den mindre genomskinlig och hålla ut vidden en aning. Livet är fodrat, men inte kjoldelen.
Det blev en väldigt enkel variant. Översta tredjedelen är i dubbel muddväv, aningen figurformad med sömmar i bägge sidorna. Resten är vävt tyg med strukturränder, sannolikt polyester, en bit som blivit över efter ett draperi. I fållen en fastsydd brodyr. Funderade på att sy i lakanstyg i stället, för att det vore behagligare mot kroppen, men tänkte att underkjolar kanske behöver vara lite "halkiga" för att klänningstyget inte skall klättra. Å andra sidan blev den här ganska statisk, åtminstone så här vintertid...Jag får se hur det funkar, om den blir använd!